Droger och fester

Livet efter att exet stoppat kontakten med dottern blev tusen resor värre än det varit innan. Hans drogintag började bli värre, han hade under lång tid rökt hasch, men nu kunde han då och då när det bjöds ta kokain också. Droger var det vidrigaste jag visste, men jag sa inte så mycket då jag inte vågade.
Det festades en hel del också vilket var extremt jobbigt för mig som var hemma med en nyfödd bebis och behövde lugn och ro.
En dag skulle han bara "ta en öl" med en kompis efter jobbet, men lovade att vara hemma till middagen. Jag gjorde i ordning maten till den tid han sagt att han ville ha den, men han dök aldrig upp. Jag ringde, men telefonen var avstängd. Då blev jag orolig så jag ringde hans syster och frågade om hon hört ifrån honom, vilket hon inte hade. Flera timmar efter utlovad tid kom han hem, full och hög, samt i sällskap av sin kompis och sin syster som skickat hem dem då de först kom till hennes hus. När jag då frågade var han varit och varför han inte hade telefonen på, tog han tag i min käke och dängde upp mig mot väggen och höll kvar mig där. Samtidigt som han skrek åt mig att jag inte borde "anklaga honom för att vara otrogen när jag själv är en jävla hora" (jag anklagade honom inte jag frågade bara var han var. Första tecken på otrohet? och hora? enda jag gjorde var att gå runt hemma och serva honom). "Duger det inte kan jag packa min väska och dra därifrån men barnet stannar etc etc". Han skrek alla möjliga saker till mig och släppte inte taget för nåt. Då gick hans kompis emellan och bad honom att släppa taget och sa att han borde vara lyckligt lottat som har en tjej som bryr sig då hans flickvän inte ens sökt honom. Nu släppte han äntligen taget, dock enbart för att kasta sig över sin kompis och börja slå honom. Hans syster försökte få honom av vännen och när hon lyckades smet kompisen ut genom dörren med min sambo rusandes efter. Slagsmålet fortsatte ute på gatan och grannarna började komma ut och vi visste att snart ringer någon polisen. Hans syster skyndade sig att gå emellan och lyckades väl tillslut lugna ner honom och få in honom i huset och vännen han stack hem.
Det enda jag kunde tänka var att mitt stackars barn ska växa upp i detta, jag ville därifrån men hur? Han skulle aldrig låta mig lämna huset med barnet, det hade han sagt så många gånger.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

misshandeltillvardags.blogg.se

Denna blogg handlar om både fysisk och psykisk misshandel i en familjerelation med barn. Om resan genom livet med depression och ångest. Hur man trots detta kan resa sig och ta hand om sitt/sina barn. Detta handlar dock inte om mitt liv nu utan om mitt liv 2010-2013. OBS bilderna i bloggen är tagna av JLonnberg Photography och är iscensatta i efterhand.

RSS 2.0